Bakgrund

Psykologisk forskning har (till stor del) sedan starten haft utgångspunkten att undersöka vad som är fel på människor och hur vi kan justera tillståndet så att det blir normalt. Det här gör man framgångsrikt med hjälp av manualer (t.ex DSM IV) där man kartlägger symptom, isolerar variabler och föreslår behandlingar. Forskningen har kommit långt och utvecklat både metoder och mediciner för att hjälpa männsikor som har sjukdomstillstånd och som behöver få hjälp att återställa sin psykologiska hälsa. Man skulle kunnna kalla den här inriktningen inom psykologi för ”Forskning kring mentala sjukdomstillstånd”, d.v.s vi väntar med åtgärder tills något fel uppstår. Den här inställningen har visserligen gjort att många behandlingar mot psykolgiska sjukdomar har utvecklats, men också att man har ”victimized”, dvs skapat och understött en offerroll hos många människor – kanske helt i onödan?

Vad är positiv psykologi?

Det finns naturligtvis inget motstycke som benämns negativ psykologi, men man kan säga att det är en motreaktion till den etablerade psykologin. De flesta människor kopplar säkert ihop begreppet psykologi med sjukdomar, sjukdomstillstånd, trauma från barndomen, mediciner och andra negativa begrepp. Positiv psykologi ersätter inte ordinär psykologisk forskning och kunskap, den kompletterar den och det är viktigt att komma ihåg. Inom positiv psykologi tar man snarare greppet och tittar på vad som fungerar, vilka styrkor individen har, vad som kan göra livet bättre och hur man kan ta tillvara på indivdens unika talanger. Precis som inom annan psykologisk forskning arbetar man med att kartlägga tillstånd och beteenden, men med tyndgpunkten på vad som får människor att fungera ännu bättre och strategier för att skapa mer lycka. Det handlar om hur psykologisk forskning kan bidra till att få normalt fungerande människor att må ännu bättre. Ni kanske känner igen tankegångarna från modern coachning?

Men vad är då ett lyckligt och bra liv?

Handlar det om Hollywoodlivet där alla ler bländvita leenden, åker fina bilar, har perfekt hår och åker rullskridskor hela dagarna? Nja, säger forskningen inom positiv psykologi – det kan ju vara ett lyckligt liv men det behöver inte vara det. Martin Seligman tar upp tre olika typer av ”lyckliga liv” som är spännande och intressanta exempel och jag återkommer kommer till dem i ett inlägg snart.

Se till att du ger dig själv en härlig dag!

Jimmy/CoachCorner

En lycklig komule

Är du intresserad av coachning, psykologi och ledarskap? Häng med på CoachCorners nyhetsbrev som kommer ut med början i september! Driver du ett företag inom coachning, jobbcoachning eller ett utbildningsföretag som erbjuder utbildningar inom coachning? Anslut dig helt utan kostnad till CoachCorner och nå nya kunder genom oss!

Trevlig söndagskväll

CoachCorner /Jimmy

Hans forskning är inte helt okontroversiell, hans teorier används för att visa på konsekvenser med ett alltför tryggt välfärdssystem, han myntade bland annat begreppet ”learned helplessness” (inlärd hjälplöshet). 

Har du inte sett det här klippet på Martin Seligman från Ted Talks tidigare kan jag rekommendera det!

Trevlig augustikväll/ Jimmy