När försökspersonerna i studien till exempel fick läsa ordet ”to laugh” (att skratta) uppmättes reaktioner i Zygomaticus major som hanterar ansiktsuttryck. Intressant nog var effekten större vid verb än vid adverbial eller beskrivande ord, till exempel ”rolig” eller ”frustrerande”.

Foroni & Semin tog resultaten ett steg längre och undersökte om reaktionen påverkade försökspersonernas bedömningsförmåga. Försökspersonerna upplevde att tecknade serier som forskarna presenterade var roligare om de hade föregåtts av ett positivt känslomässigt ord. Det fanns dock en skillnad i kontrollgrupperna. I den ena gruppen fick försökspersonerna hålla en penna mellan käkarna för att undvika en reaktion i muskeln, men inte i den andra gruppen. Försökspersonerna i gruppen som fick reagera fritt visade sig bli påverkade av orden (som visades subliminalt) före serien, men försökspersonerna i gruppen som hade begränsat möjligheten att reagera visade sig inte bli påverkade av orden.

Det som är intressant med studien är att det kan visa att kropp och tanke hör samman, något som länge varit en grundtanke inom coachning. Det visar naturligtvis också återigen att vi är starkt influerade av språket.

Trevlig fortsättning på dagen!

CoachCorner/Jimmy

Zygomaticus major

Om responsen var korrekt visade det sig att impulserna från hjärnceller i båda hjärnhalvorna var starkare och innehöll mer information än om svaret var fel. Responsen var även starkare om de föregående svaret varit korrekt jämfört med om det var fel. Det här ledde till att sannolikheten att ett svar skulle vara korrekt var högre om det föregående svaret var korrekt, vilket Miller menar visar att vi lär oss mer från våra framgångar än motgångar.

Med andra ord innebär det att det är viktigt att veta vad man vill upnå och vilket resultat man vill ha för att veta vad som är framgång och motgång. Vilka tankar väcker det hos er som är verksamma med coachning?

Ha en härlig fortsättning på veckan!

CoachCorner/Jimmy

http://www.ted.com/talks/ken_robinson_says_schools_kill_creativity.html

Gäller det här även i svenska skolor?

Vilken roll spelar kreativitet i coaching?

Gör dig själv en fantastisk söndag,

CoachCorner/Jimmy

Sir Ken Robinson

CoachCorner/Jimmy

I undersökningen deltog 68 män och kvinnor som inledningsvis fick sin självkänsla utvärderad. Därefter fick de ägna 4 minuter åt att skriva ner sina tankar och reflektioner. Hälften av undersökningsdeltagarna blev randomiserade att säga ”jag är en person värd att älska” varje gång en klocka ringde. (I am a loveable person). De fyra minuterna följdes sedan av en utvärdering för att mäta individens känslotillstånd.

Studien visar att för personerna med hög självkänsla hade affirmationerna en positiv effekt. De som hade varit i affirmationsgruppen hade ett medel på 31 jämfört med de som varit i gruppen utan affirmationsinslag som hade ett medel på 25. Men det mest intressanta är gruppen som skattades med låg självkänsla där de som inte varit i affirmationsgruppen hade ett medel på 17, medans de som som hade varit i affirmationsgruppen hade ett medel på 10.

Med andra ord hade affirmationerna positiv effekt på de individer som från början skattades med hög självkänsla, och en negativ effekt på individerna som skattades med låg självkänsla.

Enligt Joanne Wood kan förklaringen vara att positiva affirmationern påverkar personer med låg självkänsla eftersom det strider mot deras självbild och snarare bekräftar och förstärker den negativa bilden av sig själva. 

Med andra ord har vi återigen fått ett exempel på att one size fit all inte fungerar, men hur många som använder affirmationer i sin coaching väger in det här? Använder ni affirmationer och i så fall hur?

Ha en fantastisk fortsättning på dagen,

Jimmy/CoachCorner.se