Theory of Mind (ToM) är en teori om hur vi förstår andra människor och kan leva oss in i andras känslor, tankar och reaktioner. Med hjälp av Theory of Mind kan vi förstå varför andra människor utför handlingar och att/varför de tycker annorlunda än vi själva. De här mekanismerna är grundläggande i vårt umgänge med andra och om vi inte skulle använda oss av dessa skulle socialt samspel med andra vara obegripligt och svårt att hantera.
Barn utvecklar förmågan att förstå andras intentioner och känslor runt 3-4 års ålder, ungefär vid samma tid som strukturen för språkförmågan verkar vara helt utvecklad. Vid tidigare ålder har barnet svårt att sätta sig in i andras perspektiv och dra logiska slutsatser av andras intentioner till beteende och förstå att ”andra är som jag”.
Det har antagits att Theory of Mind utvecklas genom imitering och att vi lär oss att läsa andras gester och ansiktsuttryck och därmed förstår intentionerna och andras känsloreaktioner. Det är även möjligt att förmågan till uppmärksamhet spelar in, när barnet runt 7-9 månaders ålder upptäcker att det kan rikta uppmärksamhet mot en annan person och få respons.
En intressant undersökning som utförts på University of Massachusetts antyder att observationer av gester och mimik kanske inte har betydelse för hur vi utvecklar Theory of Mind. Rebecca Saxe har undersökt hjärnaktivitet hos både blinda och seende personer under tiden som de svarat på frågor relaterade till förståelse för andras beteende. Resultatet visar att seende och blinda använder samma del av hjärnan för att resonera kring andras känslor och tankar, vilket forskarna menar visar att utvecklingen av Theory of Mind inte sker via visuell information.
Istället belyser man språket som en förklaringsmodell för hur Theory of Mind utvecklas. Jennie Pyers på Wellesley College i Massachusetts har forskat kring hur hur en grupp döva personer i Nicaragua, som inte utvecklade ett teckenspråk förrän på 1970-talet, förstår andras känslor och beteenden. Gruppen bestod av den äldre generationen (som hade lärt sig en enklare variant av teckenspråket) eller den yngre generationen (som utvecklat en mer avancerad variant av teckenspråket). Det visade sig att den yngre generationen med det mer utvecklade språket hade större förmåga att förstå andras handlingar och känslor än den äldre generationen med det mer primitiva språket. Det visade sig dessutom att de äldre som senare lärde sig det mer komplexa språket av de yngre även visade bättre resultat på det kognitiva testet.
Inom coaching betonas ofta språkets betydelse. Kanske kan framtida forskning inom coaching även involvera undersökningar om en eventuell koppling mellanTheory of Mind och vår självbild och målbild? Hur tror ni att språket påverkar oss?
Ha en fantastisk dag,
CoachCorner/Jimmy
